Jag var på Hamas soldränkta möte i Malmö Folkets Park förra lördagen. Man spådde att det skulle komma tusentals. I själva verket kom lågt räknat några hundra, högt räknat tusen. Bara en bråkdel av
Malmös tiotusentals muslimer slöt upp. En droppe
i havet.

I denna fridfulla miljö med familjer som har picknick i gröngräset är det lätt att glömma att de Hamasanhängare som är här sympatiserar med en blodbesudlad, av EU terrorstämplad, organisation.

Men man blir snart påmind: väldigt många av deltagarna bär halsdukar med en karta över det framtida ”Palestina” – och kartan omfattar varje kvadratcentimeter av det som i dag är Israel. Här är Israel helt utplånat.

Hur kommer man i framtiden att bedöma de svenska vänsterkrafternas nu öppna gullande med Hamas? Det beror helt på utvecklingen. Om
Hamas blir en fredlig och konstruktiv samtalspart till Israel, då kan det inte bli bättre, då kan alla inblandade gärna få dela på alla fredspris som finns.

Men om inte, om Hamas åter aktiverar sina självmordsbombare? Ja, då kommer detta att betecknas som en Skammens Vecka, en parallell till de antijudiska aktionerna bland akademiker i Lund och Uppsala på 1930-talet.

Detta berör bland annat den kristna socialdemokratiska Broderskapsrörelsen.
Relationen mellan den palestinska extremismen och den kristna socialdemokratiska vänstern blottlades för någon vecka sedan i tv-programmet Uppdrag granskning.

Och denna vecka har ledande vänsterkristna medlemmar i Broderskapsrörelsen ogenerat uttalat sympati för Hamas närvaro i Sverige. Riksdagsledamoten (s) och ledamoten i Broderskaps styrelse Pär Axel Sahlberg hade ett vänskapligt möte med Hamasministern.

Jag blev själv förvånad, och konsulterade en av landets ledande experter, idéhistorikern Henrik Bachner. Bachner är främst känd för sitt monumentala verk Återkomsten.

Antisemitism i Sverige efter 1945. Han visar där att det sedan länge funnits en stark aversion mot Israel inom Broderskapsrörelsen.

Bachner menar att denna inställning har djupa rötter. I Broderskaps studiematerial om Israel ingick på 1970-talet material där ”judarna” gjordes kollektivt ansvariga för Jesu korsfästelse.

Guds gamla förbund med det judiska folket ersattes då med ett nytt förbund, med de kristna. Judarna straffas därefter av Gud med evigt utanförskap intill den dag de omvänder sig till kristendomen. Då, men inte förr, ska Israel återskapas. Och denna ”ersättningsteologi” leder spikrakt till ett politiskt fördömande av en judisk stat som sådan.

Det på 70-talet kända författarparet Sigbert Axelson (broderskapare) och Carl-Henrik Grenholm hävdade i tidningen Broderskap och i rörelsens studiematerial att den judiska staten stred mot Bibelns profetior.

Grenholm skrev enligt Bachners bok så här i tidningen Broderskap (nr 10, 1971):
”Palestinierna önskar utplåna Israel som stat, vill helt krossa Israel. Detta är helt riktigt – och det är en målsättning vi bör stödja.”

Den så kallade kristna högern stöder ofta Israel. Den kristna vänstern har å sin sida ofta varit starkt fientlig mot Israel, vilket bl a märkts tydligt hos den avgående socialdemokratiske ärkebiskopen K G Hammar. Broderskaps kelande med Hamas är alltså ingen tillfällighet.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/broderskap-s-gullar-med-hamas_318418.svd