Vem vinner, den som sprider ljus eller den som sprider mörker? Om man ska tro Mona Sahlin: den som sprider mörker. På annat sätt kan man inte tolka henne och hennes val av partners, från Östros till Ohly, som dagligen profeterar om det mörker som med ”den här regeringen” sänker sig över landet.

Sådana mörkrets profeter har alltid funnits, i alla tider, i alla kulturer. De kallas ”undergångsprofeter”, och de har alla haft en sak gemensamt: de fick i det långa loppet fel.

I det korta perspektivet är det lätt att duka under för alla svårigheter som hopar sig. Men i det längre perspektivet vet vi att mörkret kommer att vika. Och lika väl som människan har en benägenhet att låta sig nedslås av tillfälligt mörker, lika väl har vi en förunderlig längtan och tilltro till det kommande ljuset.

På juldagen kommer man i kyrkorna att läsa en 2700 år gammal text som handlar om just detta. Profeten Jesaja skriver i kapitel 9:2 : ”Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus; ja över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.”

För profeten själv gick det på kort sikt inte så bra: han sågades itu på mitten. Men på längre sikt och i större perspektiv fick han rätt; hans namn är spritt över hela jorden, hans texter läses av miljoner, och hans profetia gick i uppfyllelse: Jesus (det ljus som Jesaja profeterade om) föddes till jorden, vilket ju (om du glömt det) är orsaken till att vi firar jul. Och dessutom: livet på jorden är idag bättre än någonsin tidigare.

Vi översköljs ständigt med negativa budskap om tillståndet här hemma, i världen, i Göteborg. Alarmister i medier och politik målar fan på väggen. Men efter en tid ser man, nästan osvikligen, att den mörka undergångsskildringen tonar bort, blir till flagor.

Det innebär inte att allt är frid och fröjd, att lejonen sover med lammen och att jorden enbart är ett paradis. Men den som ser allt i svart ser fel – medvetet eller omedvetet. För trots alla svårigheter är det ändå så här:

Det är frid på stora delar av jordklotet där det tidigare var ofrid och ständiga krig. Det är så att lamm och lejon idag sover ihop i allt fler länder, som övergår från diktatur till demokrati. Det är så att vår jord är paradisiskt skön – också. Och att allt fler människor på jordklotet får möjlighet att uppleva allt detta goda.

Är jag en naiv skönmålare? Tror jag inte. Till exempel reser jag mer än de flesta i olika delar av Afrika, och det är inte en god mylla för naiva skönmålningar. Men också där händer det stora och underbara saker. Och snart försvinner även den vansinnige socialisten Mugabe.

Dessutom är det så att bortom och bakom alarmisternas ständiga larm finns det statistik som talar ett annat språk, ett hoppets och ljusets språk. Tvivlar du? Då rekommenderar jag att du köper Bosse Angelöws bokGlädjerapporten – Goda nyheter om vår värld (Natur & Kultur).

Med siffror och hårdfakta från ett myller av områden – allt från rökrutor till klusterbomber – visar han övertygande att ”vi går mot en friskare, lyckligare, fredligare, rättvisare och givmildare värld.”

Det är bra, och för övrigt helt enligt profetens ord.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-blir-morkrets-profeter-som-forlorar_2228659.svd