Ovärdigt i regeringen

Finansminister Nuders tal om köttberget var avslöjande. Men ännu mera avslöjande var det att statsminister Persson satte dumstrut på finansministerns huvud och offentligt ställde honom i skamvrån, som en vanartig skolgosse. Och ännu mera avslöjande är att landets finansminister finner sig i behandlingen.
Pär Nuders uttalande om att han betraktar 40-talister som ett ”köttberg” har nu legat till sig några dagar. Det luktar inte bättre för det, snarare tvärtom. Här några reflexioner utöver det som redan har sagts.
Uttalandet kommer naturligtvis att förfölja Nuder. Precis som flera andra i regeringen har en skugga som ständigt följer dem, ett spöke från förr. Mona Sahlins Toblerone. Orbacks häst. Ringholms inga kommentarer.
Uttalandet rör känslor. Därför blir många mer upprörda över köttberget än över regeringens planer att avveckla landets försvar.
Dessa känslor kan inte avfärdas. Nuder är landets finansminister. I värsta fall kommer han att vara finansminister även nästa
valperiod, då de människor som han betraktar som ett köttberg går i pension. De kommer ju att minnas vad han sade. Och de kommer naturligtvis att fråga sig: är detta rätt man på rätt post?
Både Nuder och andra har försökt framställa uttalandet som ett olycksfall i arbetet. Ja, i en mening är det sannolikt så. Det var inte meningen att det skulle komma ut.
Men vi kommer inte ifrån en misstanke. Det var inte en felsägning. Det var en rättsägning.
Man säger inte sådant om man inte sagt det förut. Uttalandet avslöjar kanske något om språkbruket och mentaliteten mellan skål och vägg. Ett litet stycke intern jargong.

Och så är det då statsministern. Inför medierna sade han att finansministerns uttalande var ”mindre begåvat”. Och så tillade han: ”Jag har tagit ungtuppen Nuder i upptuktelse Jag tittade strängt på honom Då spred sig en rodnad över unge herr Nuders vackra anlete.”
Det är rikets statsminister som talar om landets finansminister. Och det säger mycket. Både om Persson och om Nuder.
Skulle
Palme kunna tala så om Feldt? Erlander om Sträng?
Naturligtvis inte.
Skulle Feldt sitta kvar i regeringen om han behandlades på samma sätt av sin statsminister? Gunnar Emanuel Sträng?
Naturligtvis inte.
Den här episoden visar följande: 1. Landets statsminister fortsätter sin vana att offentligt förödmjuka sina ministrar. 2. Vi har numera ministrar som offentligt låter sig bli förödmjukade.
Persson behandlar sin finansminister utan respekt. Hur ska han då få respekt från andra?
Persson hunsar, förödmjukar. Nuder låter sig bli hunsad, förödmjukad. I stället för att stå upp som en man och omgående lämna sin post (som tidigare finansministern Åsbrink) kryper han undan och slickar såren.

Statsministerns behandling av finansministern är ovärdig, utan ära. Finansministerns sätt att reagera är ovärdigt, utan ära. Kejsaren satte dumstrut på sin tänkte kronprins. Kronprinsen böjer huvudet i stället för att räta på ryggen.
Det är karakteristiskt för dominerande men dåliga ledare: de trycker ner sin omgivning,
låter ingen annan växa upp. Därför blir det tomt och öde omkring dem.
Den nuvarande regeringen är extremt svag. Det betyder inte att socialdemokratin har dränerats på starka och bra krafter. De finns. Ilmar Reepalu i Malmö, Göran Johansson i Göteborg, Göran Johnsson i Metall, Eva Fernvall i Vårdförbundet.
De finns. Men de sitter inte i regeringen. Får inte sitta i regeringen. Eller vill inte. I vart fall inte i Perssons regering.
(Det toppade lag som i dag styr landet borde vara en munsbit för oppositionen. Men det förutsätter, förstås, att denna opposition öppnar munnen och hugger till.)

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/dumstrut-pa-finansministern_180963.svd