Visserligen pekar många kurvor ner. Men vi är fortfarande väldigt många.

 

I går morse vaknade folket i Helsingborg med följande rubrik i lokaltidningen Helsingborgs Dagblad: ”Jesusbarnet portat från julspel i populära Fredriksdal Museer och Trädgårdar”.

Det hade alltså skett ännu en gång: Någon mer eller mindre okänd myndighetsperson hade – avsiktligt eller oavsiktligt – trampat på ännu en kristen tradition, sårat kristna och även många andra.

Vi är vana vid det, alltför vana. Men så hände något, som dessvärre är alltför ovanligt.

En politiker röt till. Kyrkofullmäktiges ordförande Eva Åsare (M) kallade förbudet mot Jesus i krubban för ”en religionsfobi som överskrider alla gränser”. Nättidningar började nappa. Jag såg saken nämnas första gången i Dagens Industris nätupplaga cirka klockan 10. Jag och säkert flera andra journalister började ringa den ansvarige, Joakim Thomasson, verksamhetschef på Fredriksdal. Kommentarer vällde in på olika sajter.

Thomasson gick under jorden. Kröp upp några timmar senare. Gjorde en rejäl pudel. Skrev ett pressmeddelande där han skyllde på missuppfattning, men där han klädsamt nog också medgav att han agerat förhastat och ogenomtänkt, att han inte hade gjort sin hemläxa.

Han fick alltså med svansen mellan benen erfara att han hade trätt över en gräns. Men, då frågar man sig: vad var det som gjorde att hans varningsklockor inte började ringa tidigare?

Jag känner honom inte, och han har inte besvarat upprepade telefonsamtal under dagen. Men jag tror att han – liksom många andra beslutsfattare – gör ett grundläggande fel. De anser helt enkelt att de inte behöver räkna med de kristna och andra som anser att kristna traditioner är viktiga. De tror att vi är för få för att göra oss hörda. Men det är en felsyn. Visserligen pekar många kurvor ner. Men vi är fortfarande – bland annat till antalet – väldigt många.

Det finns statistik från SOM-institutet i Göteborg som pekar i denna riktning. Ett exempel: Tretton procent av befolkningen gick i kyrkan på första advent – men bara tre procent deltog i någon demonstration på 1 maj.

Jonas Bromander, forskningschef vid Svenska kyrkans kansli i Uppsala, säger att ”antalet besök i Svenska kyrkans gudstjänster under ett år är högre än sammanlagda antalet biobesök i Sverige. Inte heller alla känner till att cirka 10 procent av befolkningen, det vill säga 900 000 människor, en helt vanlig söndag bedriver någon form av religiös aktivitet”.

Naturligtvis bör vi i kyrkligheten inte överreagera när politiker, media och andra inte känner till sådana basfakta. Det är ju väldigt ofta vi själva som inte höjer våra röster.

Men vi borde göra det varje dag. Alltid försvara Jesus också med siffror och statistik …

 

http://www.dagen.se/kronikor/g%C3%B6ran-skytte-f%C3%B6rsvara-jesus-med-statistik-1.117672