Jag lyssnar ofta på Vetandets värld i radions P1 klockan 12.10 på vardagar. Ett bra sätt att bli lite informerad på ett stort antal vetenskapliga områden. Inte sällan ger det dessutom underlag för politisk eftertanke. Bland annat för att man ibland kan få alldeles oväntad inblick i hur mer eller mindre politiskt korrekt vetenskap funderar och fungerar.

Ta till exempel programmet i måndags (18/6) med den oemotståndliga rubriken ”Genusforskning i djurriket”. Å ena sidan proppfullt med kul och intressant information. Å andra sidan också fullt med små kommentarer av åsiktskaraktär. Som inte är helt politiskt oskyldiga.

Först några exempel på kul info:

Hos sjöhästarna är det hanen som blir gravid. Han får rund mage. Istället för moderkaka talar man om ”faderkaka”.

Hos marulken är hanen pytteliten. Han lever inte ett eget liv utan biter sig fast på honan och får till och med sin föda genom henne. Hans enda funktion är att producera spermier.

Alla räkor börjar som hanar. De räkor som sedan övergår till att bli honor blir större än hanarna.

En biolog berättar om slemsvampen, ett amöbadjur som kan ha upp till 13 olika kön. Den kvinnliga reportern frågar häpet: ”Samtidigt?” Svar ja.

Så långt är allt frid och fröjd. Sinnet njuter av att få ny kunskap. Men sedan blir det lite mer problematiskt. För sedan kommer värderingarna. De små kommentarerna. Några exempel:

En manlig ”biolog och genusvetare” från Centrum för genusvetenskap i Uppsala kommenterar slemsvampens 13 kön med följande ord: ”Det bryter ner hela vår föreställning om kön.”

Man tänker: Verkligen?

Han funderar också över mediernas betydelse för vår syn på könsroller. Tar följande exempel:

”Det är väldigt mycket lejon på tv. Hur mycket fläckiga hyenor är det på tv? Varför inga fläckiga hyenor på tv? De är jättetrevliga djur, hur gulliga som helst. Men de lever i ett matriarkat. Honor har högre rang än hannar. Honorna är större än hannarna. Honorna har penis. Är det därför som vi tycker att hyenor är äckliga? Varför har hyenor fått den här rollen som äckliga djur? Och lejonen är de tappra djuren. Hanar som är farliga och slår ihjäl ungar och slår ihjäl varann. De befäster, tror jag, en föreställning om manlighet och hanlighet. Men det funkar inte med hyenor, de funkar inte för oss. Man skulle kunna säga att de är queer. De passar inte in.”

Jag medger: tänkte inte på det.

Till slut ger biologen från Centrum för genusvetenskap oss följande bild av tillståndet i forskarvärlden. Enligt hans observationer söker forskare efter sådant som ger belägg för egna föreställningar. Man ser det man vill se. Därför blir killar fågelskådare, manliga forskare studerar fåglar – därför att i fåglarnas värld är det vanligast att honor tar hand om ungar och hanar gör annat. Medan kvinnliga forskare hellre studerar fiskar – ty i fiskarnas värld förekommer det att man byter kön och att pappor tar hand om ungar. Och att manliga sjöhästar blir gravida.

Det är sådant man får veta om man lyssnar på Vetandets Värld i P1. Och nu flyr jag till Afrika för att bland annat göra en film om konsten att bygga ett helt nytt universitet högt upp i ett berg med regnskog. Och jag lovar att inte säga något om fläckiga hyenor och gravida sjöhästhingstar.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/genusforskning-i-djurriket_239775.svd