En del präster och pastorer skulle kanske kunna lära sig något om kommunikation av alla dessa kristna medieproffs.

Sedan ställs frågan: ”Vad är viktigt att göra?” Positiva tankar, konkreta förslag. Gud, Jesus, helig Ande och Bibeln åberopas. Viktigt.

I denna artikel fastnar jag emellertid även för denna formulering: ”Vi ser en och annan kändis träda fram som troende eller personligt kristen, möjligen pågår en påkristning under ytan. Men vi kan inte trösta oss så mycket med det, så länge vi tappar kristna gemenskaper.”

Man skulle kanske kunna uppfatta detta som en aning nedlåtande: en och annan kändis som håller på med något som dock inte kan ge tröst. Men jag känner Stefan Holmström en aning. Tror inte han avser att låta nedlåtande. Däremot förefaller perspektivet en aning trångt.

Vad och vem talar vi om? Det fanns kristna artister, journalister, och programledare också på 1950- och 60-talen. Men de var nästan alltid mycket diskreta med sin kristna tro. Man höll tyst.

Detta började förändras på 1970- och 80-talen, främst av Ylva Eggehorn och Carola. På 90-talet var det plötsligt möjligt för mig att komma ut som kristen programledare i tv och kristen kolumnist i kvällspressen. Från 2000 var gruppen välkända kristna i medierna i stadig tillväxt. Några av dem: Elisabeth Sandlund, Siewert Öholm, Jenny Berggren, Ingela Agardh, Maria Küchen, Lars Adaktusson, nu även Marcus Birro.

En del av oss försöker sprida vår tro genom att tala på möten, sjunga på scener, skriva i tidningar och böcker, göra film. Många av oss möts av fullsatta kyrkor, höga upplagesiffror, väldigt många människor. Sammanlagt har denna grupp av medialt kända kristna nått ut med det kristna budskapet till hundratusentals människor.

Det vore kanske på sin plats om någon enda kyrklig ledare någon gång ställde frågan: Hur gör ni, vad gör ni? Varför kommer så många, varför sitter de kvar i bänkarna, varför skriver de sedan mängder av engagerade mejl, varför blir så många omvända? Vad är det Gud gör?

En del präster och pastorer skulle kanske kunna lära sig något om kommunikation av alla dessa kristna medieproffs? Men under de 20 år jag varit bekännande kristen i media har endast en handfull präster/pastorer visat en skymt av sådant intresse. Tre eller fyra. Högt räknat. I stället fortsätter man att ständigt tala om kändisar. Som om det vore den enda och den stora förklaringen.

Dessutom antyder Holmström i sin artikel att dessa insatser inte kan ge tröst. Jag tror nog att innehållet i våra mejlkorgar vittnar om något annat.

Tack gode Gud.

 

http://www.dagen.se/kronikor/g%C3%B6ran-skytte-om-kristna-k%C3%A4ndisar-1.96695