Nu börjar dimmorna – eller snarare rökridåerna – kring den blivande rödgröna politiken att skingras på område efter område. Till exempel vad gäller skatterna. Den ena vill att folket ska belåna sin bostad för att betala fastighetsskatt, den andra tycker att 60 procent i marginalskatt är ett lagom mål. Och en sak kan vi vara säkra på: fortsättning följer.

För några veckor sedan fick Miljöpartiets Mikaela Valtersson frågan avEkot vad hon vill säga till människor i ordinära inkomstlägen som får svårt att betala fastighetsskatten på grund av att villan upptaxeras. Hon rekommenderade dem att ta lån för att betala skatten, alternativt att sälja bostaden för att kunna betala skatten.

Denna vecka handlar det om det andra av Mona Sahlins stödpartier. Vänsterpartiets Lars Ohly lade några av sina kort i skattefrågan på bordet för syn. I tisdags presenterade han sin hållning i en intervju med nyhetsbyrån Direkt.

Han vill ”göra något åt” skattesystemet som ”inte levererar tillräckligt med skatteintäkter”.

Vi bör här komma ihåg att han talar till och om en befolkning som redan betalar bland världens högsta skatter. Men vi ”levererar” inte ”tillräckligt”. Vi måste ”leverera” ännu mer för att hålla Ohly på gott humör.

Ohly säger att han inte vill beskatta ”någon enda människa mer än vad som krävs för att uppnå de politiska målen”. Hyggligt av honom, kan tyckas. Men vad vet vi om ”de politiska målen”? Finns det någon gräns för Ohlys girighet efter andras pengar? Svårt att säga. Men i intervjun ger han i varje fall tre svar.

60 procent i marginalskatt är ”inte ett stort problem”. Men ”någonstans där är det rimligt att det finns en gräns”. Fråga: Varför det? Svar: ”Allt ska inte gå till det allmänna.”

Halleluja! Vi tackar dig Fader Ohly för din stora generositet. Prisad vare du som inte vill ta allt. I vart fall är det ju det du säger. Just nu.

Intervjun tar upp att förre finansministern Kjell-Olof Feldt (S) sagt att det är djupt olyckligt med den osäkerhet som råder om vad De rödgröna vill göra med förmögenhetsskatten.

Ohly konstaterar att de tre partierna inte står tillräckligt nära varandra i denna fråga för att komma överens. Han passar på att avfärda Miljöpartiets förslag om hur man skall hantera förmögenhetsskatten och förklarar att det är viktigt att höja bolagsskatten. Samtidigt har De rödgröna inte något gemensamt förslag om höjd bolagsskatt.

Hur låter det här? Låter det förtroendeingivande? Stabilt? Är det verkligen det här vi vill ha?

En fin affisch från min ungdomstid visar ett porträtt på USA:s skandaliserade president Richard Nixon. Bilden är försedd med följande text: ”Skulle du köpa en begagnad bil av den här mannen?”

Nu vill jag se en valaffisch med Ohlys porträtt och följande text: ”Skulle du lägga ditt barns framtid i denne mans händer?”

Alternativt: ”Skulle du med förtroende lägga ditt land/ditt företag/det företag där du är anställd, i denne mans händer?”

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagga-landet-i-ohlys-hander_4822323.svd