Myndigheterna vill avskaffa latin vid Lunds universitet. Och Malmö högskola startar nytt masterprogram i sexologi. Det är ett tecken i tiden. Ut med Ovidius och Julius Caesar, in med Malena Ivarsson och Katerina Janouch.

Det säger något om vårt land, om vår, tja, skall vi säga, vår kultur. Svårt och smalt men kolossalt viktigt – ut. Poppis och lättviktigt – in. Samma fenomen som i tv-världen: från folkbildning, tv-teater och kvalitet – till flams och trams och trash. När Fuglesang skickades ut i rymden var det många i Sverige som hoppades på positiva kvalitetseffekter bland svenska studenter. Det var ju inte genom lättviktiga flum- studier som Fuglesang kom till himmelen.

Mot den bakgrunden är det lite melankoliskt att konstatera: Sveriges första masterprogram i sexologi vid Malmö högskola har flest ansökande i hela landet: 126 sökande till 40 platser. Alltså: rusning till sexet.

Folkligt och i medierna tar man nog inte så allvarligt på det där med ”sexologi”. Uttrycket förknippas i kvälls- tidningarna med damer, som med djupa dekolletage och beslöjade blickar framträder som experter på sex och samlevnad.

De har kolossala bylines och kolossala anspråk på att framstå som seriösa. Fast det mesta i deras spalter handlar om det där gamla vanliga. Ni vet. Det som vi kanske gör allt mindre, men har ett allt större behov att läsa om.

En av dem – Katerina Janouch, så kallad sex- och samlevnadsexpert i kvällspressen – uttalar sig och säger (Kvällsposten 14/7):

–Självklart har studenterna blivit inspirerade av mig och vill ha samma jobb som jag.

Alltså: Fuglesang, släng dig i väggen.

Sedan:

–Det behövs fler utbildningar i sexologi eftersom sex är en del av livet och viktigt för alla grupper i samhället.

Nja. Just det var nog inte världens mest övertygande argument. Jag vet en massa saker som både män och kvinnor ur alla samhällsklasser gör varje dag – utan att dessa aktiviteter för den sakens skull nödvändigtvis måste studeras på högskolor och universitet. Ni vet.

Däremot finns det naturligtvis oerhört tunga argument för att vi måste förhindra makthavarna att lägga ner möjligheten att studera latin på universitet. Anders Piltz är lärd och populär författare, professor i latin vid Lunds universitet. Den 18 juli radade han i Sydsvenska Dagbladet upp argument efter argument.

Ett ur högen: ”Måste konst- och litteraturvetare, arkeologer och teologer, idéhistoriker, jurister och medicinare i fortsättningen ringa till Uppsala, när de ska ha hjälp med sina tolkningsfrågor?”

Det är tungt, men sannolikt verkningslöst. Möjligen därför lägger han till ytterligare en fundering, som möjligen, i vår kultur, kan bita:

”Faktum är att varje dag konsulteras våra ämnen av en, två, eller tre representanter för den så kallade allmänheten, som vill ha hjälp med översättningar till och från de gamla språken. Varför vill man tatuera latinska texter på sin kropp? Varför ska det stå ”Tills döden skiljer oss åt” i vigselringen på ett utdött språk?”

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/latinet-ut-sexologin-in_247295.svd