På måndag är det 40 år sedan USA den 20 juli 1969 genomförde den första bemannade månlandningen i historien. Klockan 21.17 landade The Eagle i Stillhetens Hav på månen. 03.50 satte Neil Armstrong sin vänstra fot på månen och uttalade de bevingade orden:

That´s one small step for man, one giant leap for mankind.

Jag minns omständigheterna exakt. Jag satt i den röda soffan i vårt lilla sommarställe tillsammans med min farmor. Jag var 24, hon 79, en from arbetarkvinna, jag minns henne som en ängel. Vi stirrade under tystad på flimriga bilder från månen i en liten svartvit tv-apparat.

Farmor föddes 1890 . Det fanns då inte en enda bensindriven bil i Sverige. Om två år skulle Lars Magnus Ericsson tillverka världens första bordstelefon. Om två år skulle Stockholm få sitt första kommunala elektricitetsverk.

Nu sitter vi där bredvid varandra och ser rörliga bilder som visar människor som vandrar på månen. Det är en av de erfarenheter som lagt grunden för hela min livs- och världsuppfattning: människan och hennes vetande är bara i början av sin utveckling.

När farmor växte upp var det omöjligt att före-ställa sig en tv, än mindre att man i en sådan apparat skulle kunna se människor vandra omkring på månen. När jag själv för 40 år sedan såg detta med egna ögon var det omöjligt att föreställa sig det som idag är vardag: min laptop, internet, email, Google. Man kunde inte ens föreställa sig en mobiltelefon.

I veckan som gick hade jag hand om mitt yngsta barnbarn, en flicka, fem år gammal. Första dagen badade vi, andra dagen spelade vi taktik- och strategispel på min dator, och jag fick kämpa för att besegra henne. Hon och hennes generationskamrater kommer med lätthet att hantera redskap som vi i dag inte ens kan drömma om.

Vetenskapens och utvecklingens möjligheter är oändliga. För mig är detta ett underbart perspektiv, inte minst för att jag är kristen. Vi kommer med tiden att tränga längre och längre in i vetskap och förståelse av hur allt hänger ihop.

Somliga ateister hävdar att kristna skulle vara rädda för vetenskapen, att vetenskapen skulle uppfattas som ett hot. Det visar bara att de inte vet vad de talar om. I själva verket är det tvärtom.

Ju mer människan via vetenskaperna kan lära känna existensens alla mysterier och sammanhang, desto bättre är det ur kristen synvinkel.

Den vetenskapliga utvecklingen är inte ett hot mot den kristna tron. Som kristen uppfattar jag snarare att naturvetenskaperna steg för steg bekräftar Gud. Ju mer naturvetenskap jag läser, desto mer tror jag. Ju fler naturprogram jag ser och lyssnar till på tv och radio, desto mer stärks min tro.

Aldrig tidigare har teknikens hjul snurrat så fort som idag. Det som förr tog 500 år tar idag fem år. Men också detta är gott. Det visar vad den skapade människan kan skapa, och den skapande människan kan till och med gå på månen. Och det är bara början.

Redan om hundra år kommer man att betrakta oss och vår nuvarande vetenskap som rena stenåldern. Kunskapen om allt skapat kommer att överträffa allt vi kan föreställa oss idag.

Livet är rikt och underbart.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/livet-ar-rikt-och-underbart_3222233.svd