Två enastående kvinnor upptar just nu all min tid och hela mitt intresse. Anneth Munga, svensktalande afrikansk präst verksam i den oansenliga staden Lushoto i Usambarabergen i norra Tanzania. Lena Maria Klingvall, bosatt i Jönköping, med hela världen som arbetsfält. Under några veckor spelar jag nu in en dokumentärfilm i Tanzania om mötet mellan dessa två kvinnor. Arbetsnamnet är ”Mot alla odds”. Ett slags förundrad hyllning till den oerhörda kraft och förmåga som givets till människan.

Anneth föddes i en liten by i Tanzania. Modern dog vid förlossningen. Den lilla flickan var svårt sjuk. En svensk missionär, Ulla Svensson från Tyringe i Skåne, tog hand om henne. Så lärde hon sig tala skånska i den afrikanska bushen.

Hon blev präst och tjänstgjorde ett tag i Sverige. Sedan återvände hon till Tanzania. I stiftet fanns sex förfallna ruiner på tusen meters höjd i regnskogen. Hon pekade på ruinerna och sade: ”Där skall jag med Guds hjälp bygga ett kristet universitet med handikapperspektiv.

Jag tänkte: det kommer aldrig att gå. Men jag hade fel. Ett år senare invigdes universitetet, SEKUCo, med 130 studenter. Det var för tre år sedan. Idag har universitet en filial i bergen, och 1300 studenter. Det är med sin inriktning unikt i Afrika och i världen.

Lena Maria Klingvall föddes i västgötska Habo utan armar och med bara ett normalt ben. Hon blev världsmästare i handikappsimning, författare, sångerska, föreläsare. Hon gör allt med sin fot: kör bil, ringer på mobilen, målar, broderar, hanterar kniv och gaffel, dricker ur glas.

Hon är stor sångstjärna i Asien, särskilt i Japan där hon har genomfört 40 stora konsertturnéer. Hon är hedersmedborgare i Thailand, och hon har föreläst om handikapp i USA tillsammans med Bill Gates. Numera är hon allmänt känd även i Sverige på grund av TV-programmet Här är ditt liv. Nyligen har hon publicerat den självbiografiska boken Våga drömma(Libris). Där döljer hon inte att hon är troende kristen.

Jag skriver detta på flygplatsen Schiphol i Amsterdam, där jag väntar på Lena Maria. Sedan reser vi vidare till Kilimanjaro Airport i norra Tanzania. Jag begrundar de outgrundliga och underbara vägar som sammanfört Anneth, Lena Maria och mig i detta afrikanska filmprojekt. Som i sin tur kan vara början på något annat. Ju äldre jag blir, desto mer förundrad blir jag av de nät som ständigt tycks knytas mellan människor som kommer från helt olika hemvist och som leder till helt nya och goda projekt. Det som nyligen var grus förvandlas plötsligt till katedraler. Där misär rådde reser sig plötsligt ett universitet.

Världen är inte ond. Det finns ondska och onda politiska system som nazism och kommunism – men huvudtendensen är att det goda till slut alltid segrar. Ljuset vinner alltid över mörkret. Människor som Anneth Munga och Lena Maria Klingvall är två av många ljusbärare. Det finns ljusbärare också i vår vardag, på kontoret, i lokalpolitiken, i journalistiken. Men vi måste bli bättre på att upptäcka dem.

Mer om detta senare.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/med-tva-enastaende-kvinnor-i-afrika_5775673.svd