Länge vägrade media tro på Pär Nuder när han sade nej. Och kanske är det inte så konstigt att vi inte riktigt trodde på honom. För han angav ju aldrig något skäl för sitt beslut. Han nämnde aldrig själv att han sannolikt har miljontals skäl. Eller som Expressen uttryckte saken (25/1): ”Nuder väljer miljonerna före partiet”.

Men lite egendomligt är det dock att det varit så tyst om det faktum att Nuder i dag är engagerad som styrelseledamot och lobbyist bland annat i flera börsnoterade företag, varav ett är politiskt känsligt. Ty fakta är ju kända sedan tidigare, finns på nätet.

Pär Nuder sitter i styrelsen för börsnoterade fastighetsbolaget Fabege och i styrelsen för ­Orrefors Kosta Boda. Detta företag ingår i New Wave Group där huvudägaren heter Torsten Jansson, entreprenör och mångmiljardär som är gift med förra statsrådet Ulrika Messing (S).

Mera kontroversiellt är hans uppdrag som ­superlobbyist (”industriell rådgivare”) åt riskkapitalistbolaget EQT i Wallenbergsfären. EQT har 120 miljarder kronor placerade i en rad bolag, varav flera kan uppfattas som politiskt känsliga.

Resumé skriver på nätet (13/1): ” Tydligaste exemplet är när de 2010 köpte 80 procent av aktierna i fri­skolekoncernen Academia. Köpet har skett ­genom fonden EQT V som är registrerad på lågskatteön Guernsey. Köpet gjorde friskolornas vinster till en stor valfråga. Academia driver 79 gymnasieskolor och gjorde 2009 en vinst på 144 miljoner.”

Ni ser – kanske inte så konstigt att Pär Nuder valde att ligga lågt med vissa skäl till att han inte önskar kandidera till posten som ledare för det socialdemokratiska partiet.

Nuder, mannen som talade om oss fyrtiotalister som ett ”köttberg”, nu sitter han själv vid köttgrytorna. Hux flux har han gått från att vara en socialdemokratisk portalfigur till att bli en ­sidekick i det privata näringslivet.

Ur ett borgerligt perspektiv finns det inget skäl att moralisera över att politiker ”byter sida”. Men inom socialdemokratin är det känsligt. Där ansåg man länge att politiken var som ett kall åt vilket man skulle viga hela sitt liv. För att till slut varva ner som landshövding. Och att ­engagera sig i privata företag ansågs ju närmast som förräderi.

Men det var då det. Nu är det annorlunda. Det finns gott om exempel på personer som gått ­direkt från socialdemokratiska partiets högsta topp direkt till det privata näringslivet, ofta just som lobbyister, konsulter, ofta med styrelse­uppdrag.

Kanske det började med Odd Engström, finans- och vice statsministern som 1995 blev styrelseordförande i börsbolaget Kinnevik (Stenbeck). Björn Rosengren blev höjdare i Stenbäcks­sfären, Thomas Bodström blev styrelseledamot i ett vinstdrivande danskt riskkapitalbolag, ­Anders Sundström blev försäkringsdirektör, Göran Persson blev godsägare och lobbyist.

Förr i tiden anklagade socialdemokrater ­ibland moderater för att på detta sätt ”byta sida”. Nu tycks det vara ombytta roller. Även i detta avseende.

Göran Skytte

 

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/miljoner-skal-for-nuders-nej_5903429.svd